Så har man varit på skönhetstävling också! Väldigt spännande. Vi var i ett ridhus ute i Sorunda. Väldigt mysigt, luktade fantastiskt gott av allt hästbajs! En katt fanns det också som man fick hälsa på. Lite blodig på nosen efter det mötet, men jag tog inte så illa upp :-). Jättemysigt att träffa Susanne och alla vovvarna. En rolig vit hund hälsade jag på också förutom alla springrar. Bullterrier hette visst rasen. Hon luktade väldigt gott.
Tävlingen då? Jo, följande betyg fick jag: "12 månaders hane av bra typ. Bra huvud dock ng bred i skallen. Bra hals o överlinje. Ok förbröst. Ng knappt vinklad fram, bra bak. Rör sig med ng korta framsteg. Trevligt temprament".
Ska försöka mig på en översättning till svenska: "12 månaders Engelsk Springer Spaniel som någorlunda följer rasstandard. Smart, lagom högt huvud men lite tjockskallig. Vältrimmad, lagom lång hals och fin rygg. Helt ok, men inte jättesnygg, bringa. Skulle kunna ha lite mer framåtlutade framben men han har grymt snygg häck. Trippar omkring istället för att ta ut stegen som en riktig hane. Trots allt rätt snäll och trevlig."
Resultatmässigt på andra plats av tre och inget hp. Susanne var självklart full av ursäkter till varför jag inte vann. Förutom dåligt väder, fel domare, motvind, mm var nog "ovan vid att gå" det övervägande skälet tror jag. Lite konstigt med tanke på att jag gör just det flera timmar varje dag...hmmm... Husse började mumla något om "snipp, snipp". Undrar vad han menar med det...
Störst fanclub hade jag hursomhelst på plats så jag lägger till en liten idolbild till mina fans.
söndag 19 april 2009
måndag 19 januari 2009
Besök hos Susanne
Så var det dags att åka till Susanne och bli snyggare igen. Jag är ju rätt snygg redan förstås, men lite oklippt var det allt. Susanne tog ett par fina bilder.
Här är jag och min allra bästa kompis Kiwi. Vi kan busa hur mycket som helst. (Om vi får vara ifred, oftast kommer Safira och håller lite ordning efter ett tag.) Det var väldigt svårt att sitta stilla och bli fotograferad även om bilden faktiskt är lite orättvis. Jag satt faktiskt snällt stilla medan hon fick hålla i Kiwi. Så det så! :-)
Här kommer ett tips! Det här funkar jättebra om man vill ha köttbullar. Susanne var mycket imponerad...
Här är jag och min allra bästa kompis Kiwi. Vi kan busa hur mycket som helst. (Om vi får vara ifred, oftast kommer Safira och håller lite ordning efter ett tag.) Det var väldigt svårt att sitta stilla och bli fotograferad även om bilden faktiskt är lite orättvis. Jag satt faktiskt snällt stilla medan hon fick hålla i Kiwi. Så det så! :-)
Här kommer ett tips! Det här funkar jättebra om man vill ha köttbullar. Susanne var mycket imponerad...
söndag 28 december 2008
Summering av 2008
Det har varit ett fasligt gnäll på att jag inte uppdaterat min blogg särskilt flitigt så nu får jag försöka ta igen lite och sammanfatta hösten. Lite bilder ska jag väl kunna bidra med också hoppas jag...men först lite text :-)
Vad har hänt då?
Favvotricket
Inför mattes födelsedag så envisades husse med att jag skulle lära mig något nytt trick. Det där med att gå slalom mellan benen tyckte han såg kul ut. Först fick jag lära mig att gå en enda gång mellan benen på husse. (Jag förstod inte att det var det jag gjorde först, jag följde bara efter godisbiten...). Efter någon vecka kunde jag det åt ett håll så sedan var det dags att öva in två steg i rad. Det fastnade efter ytterligare några dagar och sedan la husse till något steg extra varannan dag ungefär tills vi kunde gå riktigt långt tillsammans. Det är ju faktiskt jättekul! Husse brukar använda det som belöning ibland när jag varit duktigt och kommit på inkallning. (Matte blev för övrigt väldigt imponerad.)
Släktträff och blodspår hos Susanne
En dag fick vi åka ut till Susanne och träffa mina syskon. (Och Kiwi förstås! Det var jag gladast över!) Jättekul att se hur dom andra klarar sig hos sina tvåbeningar. Jag verkar ha dom strängaste... Vi fick prova på blodspår också. Det var jättekonstigt! Jag brukar ju springa som en galning när jag kör sök efter husse och matte men här var jag tvungen att ta det jättelångsamt. Först var jag osäker på vad jag skulle göra, men sedan gick det bättre och bättre. Långsamt, långsamt tog jag mig runt spåret och på slutet låg det ett fint ben från ett rådjur som belöning.
Rådjur
Rådjur ja, husse och jag har haft lite diskussioner om det där med att ställa rådjur. Jag tar ju min uppgift på stort allvar och försöker hjälpa husse att jaga. Av någon mysko anledning så verkar han inte uppskatta det riktigt. Första gången jag fick ordentligt snos på ett rådjur var när vi var ute på Järvafältet tidigt en morgon. (Jag skulle med husse ut på jobb och vi stannade där på vägen.) Vi gick ute på ett jättemysigt fält (riktigt lerigt och trevligt) och sedan kom vi in i en skogsdunge. Där fick jag upp ett kanonfint spår på ett rådjur. Husse verkade inte rikigt hänga med i svängarna så det tog ungefär en kvart innan han kom ikapp mig någon kilometer bort. (Ändå skällde jag jätteduktigt precis som jag ska för att hålla koll på rådjuret så han borde ju ha hört mig tycker man.) När han väl kom ikapp hade jag tappat bort rådjuret någonstans mellan ett stort snår och ett träsk. Det är ju faktiskt inte mitt fel att husse är så långsam! En gång till har jag försökt jaga ute hos husses mamma, men då hann jag inte lika långt. Sen har jag fått gå ganska mycket i koppel och lina. Husse muttrade visst något om stadgeövningar och trotsålder...får väl se hur det går med det. Vi har jättefina kaniner där jag bor, men dom får jag inte jaga alls heller och när jag fick tag på en långsam duva så lät matte mig inte behålla den. Det ska fanken vara jakthund på det här stället. Tur att husse och matte hittar på massa annat kul istället.
En vecka med Mira
En vecka åkte husse och matte bort. Då fick jag leka hela veckan med min kompis Mira. Mira är en jättesöt bearded-collie som är en månad yngre än mig. Mira orkar inte rikigt hänga med mig någon längre stund ännu, men dom säger att hon ska bli jättesnabb när hon blir vuxen. Kom an bara säger jag! Vi har det i vart fall hur mysigt som helst och är som syskon.
Det där med att åka bil
Jag har ju en jättefin bur i bilen som jag åker i. Det funkade ganska bra i början, men nu tycker jag inte alltid att det är kul längre. Framför allt är det läskigt när det går fort. Långsammare än 70km/h är helt ok. Jag kan åka runt i stan hur länge som helst men så fort vi kommer ut på motorvägen så blir jag väldigt orolig. Först flämtar jag bara lite, men sedan blir det snabbt så jobbigt att jag gnäller och kanske ibland tom skäller en del. Tunnlar och mörker är värre än dagsljus. Husse och matte åker en hel del korta turer på kvällarna med mig (Dom säger att det är bra när jag "lyckas".) och det går jättebra men så fort det blir lite längre turer så blir jag orolig. Jag vet inte riktigt själv vad det beror på. Husse och matte är ju inte direkt pjoskiga eller så, dom förväntar sig bara att det ska funka men jag blir ändå jätteorolig. Jag hoppar snällt in i buren och är inte rädd för bilen utan det är just vid motorvägsåka som det inte går bra. Husse och matte tar gärna emot tips....
Hur går det med träningen då?
Jodå, förutom favvotricket "mellan" så kan jag naturligtvis sitta och ligga. Jag är bra på att sitta kvar, platsliggningen är dock fortfarande rätt svår. Jag kan sitta vackert också, framför allt om det är något som är riktigt gott. Rulla runt är också rätt kul så det har jag lärt mig. Fot kan jag också (om det inte är för mycket hundar omkring) och då kan jag stanna och sitta kvar tills husse kommer tillbaka och sedan gå vidare fot igen. Jag kommer gärna på inkallning och springer runt bakom husse och sätter mig brevid honom. Just nu gnäller husse något om att jag sitter för långt ut åt sidan så det ska vi väl rätta till antar jag. Jag är grymt bra på att balansera på saker. Älskar trästockar och stora stenar. Ett och annat lutande träd kan jag också klättra upp i. Sedan kan jag sånt där tråkigt som att vänta med att gå in tills tvåbeningarna torkat tassarna också. Husse och matte har lovat att jag ska få börja på agility i vår. Hoppas verkligen att det blir av!
Lite sökträning har det blivit också, men jag har väldigt svårt att inte ta viltspåren istället för att leta efter husse och matte. Husse säger också att jag är alldeles för ofokuserad och springer för fort, men det är väldigt kul!
Vad har hänt då?
Favvotricket
Inför mattes födelsedag så envisades husse med att jag skulle lära mig något nytt trick. Det där med att gå slalom mellan benen tyckte han såg kul ut. Först fick jag lära mig att gå en enda gång mellan benen på husse. (Jag förstod inte att det var det jag gjorde först, jag följde bara efter godisbiten...). Efter någon vecka kunde jag det åt ett håll så sedan var det dags att öva in två steg i rad. Det fastnade efter ytterligare några dagar och sedan la husse till något steg extra varannan dag ungefär tills vi kunde gå riktigt långt tillsammans. Det är ju faktiskt jättekul! Husse brukar använda det som belöning ibland när jag varit duktigt och kommit på inkallning. (Matte blev för övrigt väldigt imponerad.)
Släktträff och blodspår hos Susanne
En dag fick vi åka ut till Susanne och träffa mina syskon. (Och Kiwi förstås! Det var jag gladast över!) Jättekul att se hur dom andra klarar sig hos sina tvåbeningar. Jag verkar ha dom strängaste... Vi fick prova på blodspår också. Det var jättekonstigt! Jag brukar ju springa som en galning när jag kör sök efter husse och matte men här var jag tvungen att ta det jättelångsamt. Först var jag osäker på vad jag skulle göra, men sedan gick det bättre och bättre. Långsamt, långsamt tog jag mig runt spåret och på slutet låg det ett fint ben från ett rådjur som belöning.
Rådjur
Rådjur ja, husse och jag har haft lite diskussioner om det där med att ställa rådjur. Jag tar ju min uppgift på stort allvar och försöker hjälpa husse att jaga. Av någon mysko anledning så verkar han inte uppskatta det riktigt. Första gången jag fick ordentligt snos på ett rådjur var när vi var ute på Järvafältet tidigt en morgon. (Jag skulle med husse ut på jobb och vi stannade där på vägen.) Vi gick ute på ett jättemysigt fält (riktigt lerigt och trevligt) och sedan kom vi in i en skogsdunge. Där fick jag upp ett kanonfint spår på ett rådjur. Husse verkade inte rikigt hänga med i svängarna så det tog ungefär en kvart innan han kom ikapp mig någon kilometer bort. (Ändå skällde jag jätteduktigt precis som jag ska för att hålla koll på rådjuret så han borde ju ha hört mig tycker man.) När han väl kom ikapp hade jag tappat bort rådjuret någonstans mellan ett stort snår och ett träsk. Det är ju faktiskt inte mitt fel att husse är så långsam! En gång till har jag försökt jaga ute hos husses mamma, men då hann jag inte lika långt. Sen har jag fått gå ganska mycket i koppel och lina. Husse muttrade visst något om stadgeövningar och trotsålder...får väl se hur det går med det. Vi har jättefina kaniner där jag bor, men dom får jag inte jaga alls heller och när jag fick tag på en långsam duva så lät matte mig inte behålla den. Det ska fanken vara jakthund på det här stället. Tur att husse och matte hittar på massa annat kul istället.
En vecka med Mira
En vecka åkte husse och matte bort. Då fick jag leka hela veckan med min kompis Mira. Mira är en jättesöt bearded-collie som är en månad yngre än mig. Mira orkar inte rikigt hänga med mig någon längre stund ännu, men dom säger att hon ska bli jättesnabb när hon blir vuxen. Kom an bara säger jag! Vi har det i vart fall hur mysigt som helst och är som syskon.
Det där med att åka bil
Jag har ju en jättefin bur i bilen som jag åker i. Det funkade ganska bra i början, men nu tycker jag inte alltid att det är kul längre. Framför allt är det läskigt när det går fort. Långsammare än 70km/h är helt ok. Jag kan åka runt i stan hur länge som helst men så fort vi kommer ut på motorvägen så blir jag väldigt orolig. Först flämtar jag bara lite, men sedan blir det snabbt så jobbigt att jag gnäller och kanske ibland tom skäller en del. Tunnlar och mörker är värre än dagsljus. Husse och matte åker en hel del korta turer på kvällarna med mig (Dom säger att det är bra när jag "lyckas".) och det går jättebra men så fort det blir lite längre turer så blir jag orolig. Jag vet inte riktigt själv vad det beror på. Husse och matte är ju inte direkt pjoskiga eller så, dom förväntar sig bara att det ska funka men jag blir ändå jätteorolig. Jag hoppar snällt in i buren och är inte rädd för bilen utan det är just vid motorvägsåka som det inte går bra. Husse och matte tar gärna emot tips....
Hur går det med träningen då?
Jodå, förutom favvotricket "mellan" så kan jag naturligtvis sitta och ligga. Jag är bra på att sitta kvar, platsliggningen är dock fortfarande rätt svår. Jag kan sitta vackert också, framför allt om det är något som är riktigt gott. Rulla runt är också rätt kul så det har jag lärt mig. Fot kan jag också (om det inte är för mycket hundar omkring) och då kan jag stanna och sitta kvar tills husse kommer tillbaka och sedan gå vidare fot igen. Jag kommer gärna på inkallning och springer runt bakom husse och sätter mig brevid honom. Just nu gnäller husse något om att jag sitter för långt ut åt sidan så det ska vi väl rätta till antar jag. Jag är grymt bra på att balansera på saker. Älskar trästockar och stora stenar. Ett och annat lutande träd kan jag också klättra upp i. Sedan kan jag sånt där tråkigt som att vänta med att gå in tills tvåbeningarna torkat tassarna också. Husse och matte har lovat att jag ska få börja på agility i vår. Hoppas verkligen att det blir av!
Lite sökträning har det blivit också, men jag har väldigt svårt att inte ta viltspåren istället för att leta efter husse och matte. Husse säger också att jag är alldeles för ofokuserad och springer för fort, men det är väldigt kul!
onsdag 30 juli 2008
Utflykt - Grinda
Mer båtåka idag. Husse recenserar ett utflyktsmål igen nedan. Själv sov jag mest genom resan men måste dela med mig av en bild på min nya kompis. Han har en lite udda nos och verkade inte riktigt kunna skälla, men annars var han en trevlig hund. Han hade en fantastiskt fin gård med en stor gyttjepöl, men där sa husse att jag inte fick gå in. Jag fick inte ens krypa under staketet. Jättetråkigt!
Grinda
Grinda är en välkänd skärgårdsö för de flesta Stockholmare och finns lättillgänglig strax utanför vaxholm antingen med egen båt eller vaxholmsfärja. På ön finns en liten affär, en gästhamn, hotell, restaurang och en "strandbar". Affären inrymmer även helt ok fikamöjligheter! Runt hela ön finns massor av klippor att bada på och ett par lite större sandstränder. En perfekt sommardag som denna är det tyvärr rätt överbefolkat men oftast går det bra att hitta lugn och ro någonstans på ön om man vill. På hösten och våren tycker jag själv att det är absolut bäst och då kan det passa bra både för en romatisk övernattning och för konferensen med företaget. Öns bondgård har under sommaren får, grisar, kor och höns som går omkring i hagarna. Passa även på att köpa färska ägg direkt från ladugården!
Grinda för barn
Djuren är självklart en viss behållning och stranden är kanon på sommaren. För lite större barn funkar det säkert bra att fiska, och naturstigen runt en del av ön är riktigt fin. Massor av skog och ängar att utforska finns det också men det är tunt med lekplatser och annat direkt avpassat för de mindre barnen.
Betyg 3 (av 5)
Grinda för hundar
Jättefina strövområden och naturstigen utgör en perfekt hundpromenad. Badmöjligheter finns i massor...men... Det finns två uteserveringar på Grinda. Ingen av dom tillåter hundar utan dom ska lämnas tjudrade utanför i något som kallas "hundbaren". Det tricket hade man kanske kommit undan med om det varit så att man faktiskt ansträngt sig ens det minsta för att skapa en bra "hundbar" (Färdiga skålar med vatten, bra krokar att binda vid, skugga etc...) men nu är det tyvärr endast ett anvisat område mitt i solen. (Ok, vid strandbaren finns det möjlighet för skugga till en hund om det nu inte råkar vara upptaget just där.) Man kan inte låta bli att undra vad man råkat ut för i form av hemska hundar på Grinda för att helt bannlysa dom från uteserveringarna. Vid båda tillfällena vi varit där i sommar har hundar stått utanför serveringarna och skällt och/eller gnytt vilket inte direkt gjort vistelsen behagligare för varken ägare, hund eller övriga gäster. Förstår faktiskt inte riktigt hur man tänkt...
Betyg 2 (av 5)
Grinda
Grinda är en välkänd skärgårdsö för de flesta Stockholmare och finns lättillgänglig strax utanför vaxholm antingen med egen båt eller vaxholmsfärja. På ön finns en liten affär, en gästhamn, hotell, restaurang och en "strandbar". Affären inrymmer även helt ok fikamöjligheter! Runt hela ön finns massor av klippor att bada på och ett par lite större sandstränder. En perfekt sommardag som denna är det tyvärr rätt överbefolkat men oftast går det bra att hitta lugn och ro någonstans på ön om man vill. På hösten och våren tycker jag själv att det är absolut bäst och då kan det passa bra både för en romatisk övernattning och för konferensen med företaget. Öns bondgård har under sommaren får, grisar, kor och höns som går omkring i hagarna. Passa även på att köpa färska ägg direkt från ladugården!
Grinda för barn
Djuren är självklart en viss behållning och stranden är kanon på sommaren. För lite större barn funkar det säkert bra att fiska, och naturstigen runt en del av ön är riktigt fin. Massor av skog och ängar att utforska finns det också men det är tunt med lekplatser och annat direkt avpassat för de mindre barnen.
Betyg 3 (av 5)
Grinda för hundar
Jättefina strövområden och naturstigen utgör en perfekt hundpromenad. Badmöjligheter finns i massor...men... Det finns två uteserveringar på Grinda. Ingen av dom tillåter hundar utan dom ska lämnas tjudrade utanför i något som kallas "hundbaren". Det tricket hade man kanske kommit undan med om det varit så att man faktiskt ansträngt sig ens det minsta för att skapa en bra "hundbar" (Färdiga skålar med vatten, bra krokar att binda vid, skugga etc...) men nu är det tyvärr endast ett anvisat område mitt i solen. (Ok, vid strandbaren finns det möjlighet för skugga till en hund om det nu inte råkar vara upptaget just där.) Man kan inte låta bli att undra vad man råkat ut för i form av hemska hundar på Grinda för att helt bannlysa dom från uteserveringarna. Vid båda tillfällena vi varit där i sommar har hundar stått utanför serveringarna och skällt och/eller gnytt vilket inte direkt gjort vistelsen behagligare för varken ägare, hund eller övriga gäster. Förstår faktiskt inte riktigt hur man tänkt...
Betyg 2 (av 5)
fredag 25 juli 2008
Utflykt - Taxinge Slott (Kakslottet)
Husse tar över bloggen idag och recenserar ett utflyktsmål för barn (och hundar):
Taxinge slott (Kakslottet)
Taxinge ligger strax söder om Södertälje mycket vackert beläget längs med mälarens strand. Slottet är (som det populära tillnamnet Kakslottet antyder) mest känt för sina bakverk. Faktum är att det kanske mest är tårtorna som mest spektakulära, men ändå. Menyn i övrigt bjuder bl a på mycket delikata och prisvärda köttbullemackor (62 kr) och räksmörgåsar (89 kr). Äntligen någon som förstått att brödet i mackan faktiskt har betydelse. Förutom tårtor finns det för närvarande hästar, getter och grisar att titta på. För den mer kulturellt lagde besökaren finns det en del hantverk, en slottsbod och några mycket vackert anlagda parker. Vanligtvis finns det också någon form av konstnärlig utställning att titta på i närheten av stallet.
För barn:
Barnen kommer att älska Taxinge, framför allt om besöket sker en varm sommardag som idag. Om man under fikat/lunchen placerar sig lite strategiskt har man nära till den lilla och mycket fräscha lekplatsen och föräldrar kan få lite förlängd fikatid medan barnen börjar leka. Minst lika kul som lekplatsen är att klättra omkring på de tre gamla kanonerna som står uppställda på höjden utmot vattnet. Precis bredvid slottet ligger också en fin badstrand (sandstrand) med tillhörande fotbollsplan och gräsytor. Sommartid är också "glasspaviljongen" öppen vilket ger enkel tillgång till (just det!) Glass! Barnmeny finns på slottet, men den är något begränsad.
Betyg. 4 (av 5)
För hundar:
Hundvänlig personal och ganska mycket besökare med hund, men inte något särskilt anordnat för våra fyrfota vänner. Lite vattenskålar utomhus skulle vara en trevlig gest... Öppna fina ytor att springa på, men i och med att det oftast är mycket folk bör hundar vara kopplade. Stort plus dock för bra möjligheter till hundbad. Strandlinjen erbjuder flera ställen där hundarna ostört kan plaska runt utan att störa övriga badgäster/besökare. Vår hund uppskattade även att hälsa på dom mycket nyfikna grisarna men det är väl kanske vare sig vanligt eller något att rekommendera. Parkeringsplatsen erbjuder ok möjligheter till skugga om man är ute i god tid för hundar som blir stressade och behöver vila i bilen. (OBS! Tänk på att kan bli varmt ändå och att det alltid måste finnas luftinsläpp och tillgång till vatten.)
Betyg. 2 (av 5)
Mer information om hur man tar sig dit, öppettider, evenemang etc hittas på http://www.kakslottet.se/.
Taxinge slott (Kakslottet)
Taxinge ligger strax söder om Södertälje mycket vackert beläget längs med mälarens strand. Slottet är (som det populära tillnamnet Kakslottet antyder) mest känt för sina bakverk. Faktum är att det kanske mest är tårtorna som mest spektakulära, men ändå. Menyn i övrigt bjuder bl a på mycket delikata och prisvärda köttbullemackor (62 kr) och räksmörgåsar (89 kr). Äntligen någon som förstått att brödet i mackan faktiskt har betydelse. Förutom tårtor finns det för närvarande hästar, getter och grisar att titta på. För den mer kulturellt lagde besökaren finns det en del hantverk, en slottsbod och några mycket vackert anlagda parker. Vanligtvis finns det också någon form av konstnärlig utställning att titta på i närheten av stallet.
För barn:
Barnen kommer att älska Taxinge, framför allt om besöket sker en varm sommardag som idag. Om man under fikat/lunchen placerar sig lite strategiskt har man nära till den lilla och mycket fräscha lekplatsen och föräldrar kan få lite förlängd fikatid medan barnen börjar leka. Minst lika kul som lekplatsen är att klättra omkring på de tre gamla kanonerna som står uppställda på höjden utmot vattnet. Precis bredvid slottet ligger också en fin badstrand (sandstrand) med tillhörande fotbollsplan och gräsytor. Sommartid är också "glasspaviljongen" öppen vilket ger enkel tillgång till (just det!) Glass! Barnmeny finns på slottet, men den är något begränsad.
Betyg. 4 (av 5)
För hundar:
Hundvänlig personal och ganska mycket besökare med hund, men inte något särskilt anordnat för våra fyrfota vänner. Lite vattenskålar utomhus skulle vara en trevlig gest... Öppna fina ytor att springa på, men i och med att det oftast är mycket folk bör hundar vara kopplade. Stort plus dock för bra möjligheter till hundbad. Strandlinjen erbjuder flera ställen där hundarna ostört kan plaska runt utan att störa övriga badgäster/besökare. Vår hund uppskattade även att hälsa på dom mycket nyfikna grisarna men det är väl kanske vare sig vanligt eller något att rekommendera. Parkeringsplatsen erbjuder ok möjligheter till skugga om man är ute i god tid för hundar som blir stressade och behöver vila i bilen. (OBS! Tänk på att kan bli varmt ändå och att det alltid måste finnas luftinsläpp och tillgång till vatten.)
Betyg. 2 (av 5)
Mer information om hur man tar sig dit, öppettider, evenemang etc hittas på http://www.kakslottet.se/.
torsdag 17 juli 2008
Nu har jag massor att berätta
Nu var det länge sedan jag skrev i bloggen. Jag har varit ute på lite äventyr med husse och matte (och lillmatte förstås!).
Det har varit mycket båtar på sistone. Först var vi nere och hälsade på vår lilla båt i hamnen. Då fick jag bara sitta stilla och titta mig omkring. Inte så spännande. Dagen därpå åkte vi på utflykt! Vi kom till ett ställe där man fick mat (eller ja, tvåbeningarna fick mat, jag fick torrfoder i en fånig skål som man inte hittade maten i. [Reseskålar är egentligen rätt fåniga, men rätt praktiska att ha med i väskan till just maten. (Vatten går ju faktiskt precis lika bra att dricka direkt ur flaskan och flaskor med till hörande "skål" ser ju fantastiskt löjliga ut.) Husses anm.] Sedan åkte vi till ett fantastisk ställe där det simmade fåglar precis brevid båten. Lillmatte matade dom med mina äppelbitar [Nåja. Kanske lillmattes egna, men ändå. Husses anm igen.]
Tydligen tyckte inte Husse och Matte att den båtturen var tillräckligt för redan dagen därpå var det dags igen. Nu fick vi till och med sova över i en stor båt. Det funkade också bra men på morgonen tyckte jag allt att jag borde få ligga uppe i de där mjuka kojerna istället för på det där som dom kallade för "durken". På dagarna var vi på ett ställe där jag kunde gå omkring precis som jag ville och plaska i vattnet. Gräva i sanden fick man göra också. Det var jättemysigt!
Husse har börjat läsa på om apportering så nu stoppar han in saker i munnen på mig titt som tätt. Har inte riktigt fattat vitsen ännu när det inte är något man kan tugga i sig, men husse verkar bli glad...
Det har varit mycket båtar på sistone. Först var vi nere och hälsade på vår lilla båt i hamnen. Då fick jag bara sitta stilla och titta mig omkring. Inte så spännande. Dagen därpå åkte vi på utflykt! Vi kom till ett ställe där man fick mat (eller ja, tvåbeningarna fick mat, jag fick torrfoder i en fånig skål som man inte hittade maten i. [Reseskålar är egentligen rätt fåniga, men rätt praktiska att ha med i väskan till just maten. (Vatten går ju faktiskt precis lika bra att dricka direkt ur flaskan och flaskor med till hörande "skål" ser ju fantastiskt löjliga ut.) Husses anm.] Sedan åkte vi till ett fantastisk ställe där det simmade fåglar precis brevid båten. Lillmatte matade dom med mina äppelbitar [Nåja. Kanske lillmattes egna, men ändå. Husses anm igen.]
Tydligen tyckte inte Husse och Matte att den båtturen var tillräckligt för redan dagen därpå var det dags igen. Nu fick vi till och med sova över i en stor båt. Det funkade också bra men på morgonen tyckte jag allt att jag borde få ligga uppe i de där mjuka kojerna istället för på det där som dom kallade för "durken". På dagarna var vi på ett ställe där jag kunde gå omkring precis som jag ville och plaska i vattnet. Gräva i sanden fick man göra också. Det var jättemysigt!
Husse har börjat läsa på om apportering så nu stoppar han in saker i munnen på mig titt som tätt. Har inte riktigt fattat vitsen ännu när det inte är något man kan tugga i sig, men husse verkar bli glad...
fredag 11 juli 2008
Mer miljöträning
Husse och matte tjatar på om det här med miljöträning.
Igår fick jag gå ombord på en båt. Det var rätt läskigt först, den gungade lite! Sedan märkte jag att hela flocken tänkte vara där så då var det bara att vänja sig. Fick åka en liten bit i en pytteliten båt också. Försökte gräva ett litet hål i botten på den så man skulle kunna komma ner i vattnet, men det funkade inte...
Idag har jag åkt tunnelbana! Då fick husse först bära mig nerför en trappa som rörde på sig (väldigt pinsamt, jag kan faktiskt gå själv!) och sedan gick vi på tåget. Där fanns det massa snälla människor som ville klappa mig så jag glömde snabbt bort att det rörde på sig och förde liv. Var bättre att helt enkelt bara lägga sig ner och vila lite.
Vila fick jag också göra när jag följde med husse till en kund idag. Det var någon hos kunden som var jätterädd för hundar (har alltid misstänkt att jag är rätt skräckinjagande med mina stora tassar och gigantiska öron) så jag fick ligga stilla hos husse och sova hela tiden. Passade rätt fint eftersom jag var trött igen efter tunnelbaneturen.
Sover generellt rätt mycket. Det bästa är när man varit ute på morgonpromenad och sedan kan gå och lägga sig i sängen igen. Helst på rygg så att någon kan klia mig på magen lite :-)
Igår fick jag gå ombord på en båt. Det var rätt läskigt först, den gungade lite! Sedan märkte jag att hela flocken tänkte vara där så då var det bara att vänja sig. Fick åka en liten bit i en pytteliten båt också. Försökte gräva ett litet hål i botten på den så man skulle kunna komma ner i vattnet, men det funkade inte...
Idag har jag åkt tunnelbana! Då fick husse först bära mig nerför en trappa som rörde på sig (väldigt pinsamt, jag kan faktiskt gå själv!) och sedan gick vi på tåget. Där fanns det massa snälla människor som ville klappa mig så jag glömde snabbt bort att det rörde på sig och förde liv. Var bättre att helt enkelt bara lägga sig ner och vila lite.
Vila fick jag också göra när jag följde med husse till en kund idag. Det var någon hos kunden som var jätterädd för hundar (har alltid misstänkt att jag är rätt skräckinjagande med mina stora tassar och gigantiska öron) så jag fick ligga stilla hos husse och sova hela tiden. Passade rätt fint eftersom jag var trött igen efter tunnelbaneturen.
Sover generellt rätt mycket. Det bästa är när man varit ute på morgonpromenad och sedan kan gå och lägga sig i sängen igen. Helst på rygg så att någon kan klia mig på magen lite :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)